På riktigt · Teknik
Hur kan mobilen känna igen din tumme?
Du lägger tummen på sensorn. Ett ögonblick senare öppnas mobilen. Bakom det snabba ögonblicket finns en hel kedja av matematiska idéer.
En bild blir till tal
Tänk dig att du lägger ett finger lite snett mot en fingeravtryckssensor. Nästa gång hamnar det en aning längre åt höger. Ändå kan mobilen känna igen det. Hur kan den jämföra två avtryck som inte ser exakt likadana ut?
Fingeravtryck har linjer som kan sluta eller dela sig. Sådana små kännetecken kan användas för att jämföra mönster. Ett sätt att jämföra avtryck är att beskriva kännetecknens positioner, riktningar och typer med tal. Det är en matematisk beskrivning av delar av bilden.
Det betyder inte att alla mobiltelefoner använder samma sensor eller algoritm. Men bildanalys, geometri och jämförelser hjälper oss att förstå vilka problem tekniken behöver lösa.
Först måste bilderna hamna rätt
Vi gör en egen, mycket enklare modell. Rita tre punkter på ett rutpapper: A i (2, 3), B i (5, 3) och C i (3, 6). Flytta sedan hela mönstret två rutor åt höger. A hamnar i (4, 3), B i (7, 3) och C i (5, 6).
Koordinaterna har ändrats, men avstånden mellan punkterna är desamma. A och B ligger fortfarande tre rutor från varandra. Mönstret kan alltså ha flyttats utan att dess inre form har förändrats.
Samma idé hjälper vid jämförelser av bilder. Man kan undersöka vilka förflyttningar och vridningar som gör att kännetecken passar ihop. En dator behöver dessutom hantera ofullständiga och brusiga bilder, där några detaljer kanske inte syns alls.
En poäng är inte en sannolikhet
Låt vår övningsmodell ge en poäng för varje punktpar som passar ihop efter förflyttningen. Om åtta av tio par passar får modellen åtta poäng. Vi kan också välja att vissa typer av detaljer väger tyngre än andra.
Men åtta av tio betyder inte att datorn är 80 procent säker på vem du är. En likhetspoäng beskriver hur väl något passar enligt en viss regel. För att undersöka hur tillförlitlig regeln är behöver man också testa många avtryck som kommer från olika fingrar.
En gräns som släpper igenom många jämförelser kan också släppa igenom sådant som borde nekas. En mycket sträng gräns kan i stället neka rätt person. Här möts algoritmer, statistik och avvägningar. Den till synes enkla tumrörelsen öppnar dörren till ganska avancerad matematik.
Ett litet laboratorietest på papper
Vi hittar på ett test där hundra jämförelser görs med fel finger. Anta att vår enkla regel ändå godkänner två av dem. Den observerade andelen felaktiga godkännanden är då två av hundra, alltså två procent.
Det talet svarar på en bestämd fråga: hur stor del av just dessa försök med fel finger blev felaktigt godkända? Det säger inte att två procent av alla användningar av en viss mobil är fel. Vi har varken undersökt en sådan mobil eller räknat på hur ofta rätt och fel finger används där.
Byt nu frågan. Tänk att vi gör hundra jämförelser med rätt finger och att åtta av dem nekas. Nu har vi mätt en annan sorts fel: att rätt användare inte släpps in. De båda andelarna beskriver olika problem och behöver hållas isär.
Så fort du börjar fråga vad som räknats, vilka försök som ingår och vad nämnaren är gör du något viktigt. Du granskar betydelsen av en procentsats. Ett litet räknesätt blir ett verktyg för att förstå stora tekniska påståenden.
Hur mycket arbete får datorn?
Återvänd till våra påhittade punkter. Om en bild har tio detaljer och en annan har tolv kan en mycket enkel metod pröva varje detalj i den första mot varje detalj i den andra. Då blir det 10 × 12 = 120 möjliga detaljpar.
Om båda bilderna i stället har hundra detaljer blir det 100 × 100 = 10 000 par. Bara antalet detaljer har vuxit, men mängden möjliga jämförelser har vuxit mycket mer. Nu finns en ny matematisk fråga: måste algoritmen verkligen undersöka alla par?
Vi skulle kunna börja med att sortera bort par med olika typer. Sedan kan vi undersöka riktningar och avstånd. Det är idéer att utforska, inte en färdig metod för att säkert känna igen människor. Men de visar varför algoritmer handlar både om att få rätt slags svar och om att välja ett genomtänkt sätt att arbeta.
Från en prick på ett rutpapper kan du alltså följa flera trådar vidare: till geometri, procent, statistik och hur snabbt beräkningar växer. Det är en ganska lång resa för något som börjar med att du lägger tummen på en skärm.
Upptäck själv
Prova matematiken
Här kan du öva på några av idéerna i berättelsen.
Fakta och källor
Berättelsen är skriven för Matematikmys. Räkneexemplen är förenklade modeller. Här kan du läsa mer om tekniken eller naturfenomenet.